Varför CE-märkning?

CE-märkning är gemensamma europeiska regler som gäller säkerhets- och miljökrav på produk­ ter, med syfte att underlätta den fria rörligheten som är en av EU :s grundstenar. De svenska reg­ lerna har även syfte som allmänna säkerhetskrav för anställda och allmänhet.

Vilka regler gäller?

Det finns 20st  EG-direktiv som föreskriver krav på CE-märkning av olika slag av produkter. CE-märkning ska vara gjord när en produkt av detta slag sätts på marknaden, säljs eller tas i bruk. Av dessa direktiv är det bara tre som kan innebära att någon i byggprocessen ska fullborda CE-märkning av en produkt. Det är då fråga om:

-Maskiner, enligt Maskindirektivet, i Sverige gällande genom Arbetsmiljöverkets före­ skrift 2008:3 Maskiner.

-Elektriska produkter och utrustningar, enligt Lågspänningsdirektivet, i Sverige gällande genom Elsäkerhetsverkets föreskrift Elsäk-FS 2016: 1

-Tryckkärl m.m., enligt Direktivet om Tryckbärande anordningar, i Sverige gällande ge­ nom Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2016:1 Tryckbärande anordningar.

Vem ansvarar för CE-märkning?

Enligt reglerna är det "tillverkaren" som ska CE-märka. I en entreprenad är det därför frågan om CE-märkning ingår i entreprenörens åtagande eller inte, vem som ska anses som tillverkare.

I allmänhet ingår CE-märkning i en totalentreprenad, om maskinen i sin helhet ingår i entrepre­naden.

I en utförandeentreprenad ingår det bara om det är särskilt föreskrivet, annars är det beställarens ansvar.

Vad händer om man inte CE-märker!

Om man inte följer arbetsmiljöverkets anvisningar om EG-försäkran om överensstämmelse, så kan du bli skyldig att betala en sanktionsavgift

150 000 kronor samt 10 % av produktens eller produkternas totala försäljningsvärde fram till den tidpunkt som överträdelsen av denna paragraf punkt e) konstaterades. se AFS 2008:8 med ändringsföreskrift 2014-07-01, AFS 2014:22

CE-märkning i byggprocessen

En maskin, t ex en fläkt eller pump, ska vara CE-märkt när den saluförs. Det är alltså förbjudet att tillhandahålla en sådan produkt som inte är CE-märkt. Det är också förbjudet att ta den i drift.

I byggprocessen blir CE-märkning aktuellt i två fall:

1.när två eller fler maskiner, fullbordade eller ej, byggs samman så att de för ett gemen­ samt syfte är anordnade så att de styrs som en enhet

2.när en "delvis fullbordad maskin", som inte är CE-märkt, görs komplett för att tas i bruk.

En elektrisk kopplingsutrustning, t ex ett apparatskåp, ett ställverk eller en säkringscentral, ska vara CE-märkt när den saluförs eller anländer till bygget. Om utrustningen byggs eller komplet­ teras på plats ska den istället CE-märkas av entreprenören, även om de ingående delarna är CE­ märkta, vilket de måste vara. Elinstallationer i övrigt ska inte CE-märkas, de följer istället na­tionella installationsbestämmelser.

Ett tryckkärl eller liknande ska vara CE-märkt när det saluförs eller anländer till bygget. Att platsbygga tryckkärl är sällan förenligt med säkerhetskraven och med de stränga kraven i reg­lerna på dokumentation. CE-märkning av en platsbyggd tryckbärande anordning förekommer sällan i vanliga byggprojekt, däremot i t ex i form av tryckbärande aggregat i energicentraler och i industrin.

När ska en maskininstallation CE-märkas?

En sammansatt maskin uppstår när två eller flera maskiner sammankopplas för ett gemensamt ändamål och styrs som en enhet. Det gäller även om de ingående maskinerna är CE-märkta. Ett system som bara består av en maskin, t ex ett komplett aggregat inklusive styr, ska inte CE­ märkas "på plats", eftersom detta redan är gjort av leverantören.

Riskbedömningen ska omfatta de risker som kan tänkas tillkomma genom sammankopplingen, samt även maskinens betjäningsområden och tillträdesvägar.

Exempel: Ett fläktsystem med skilda till- och frånluftsfläktar är en sammansatt maskin. En un­dercentral för värme med ett flertal pumpar är normalt inte en sammansatt maskin, eftersom de olika pumparna har olika ändamål, och är inte beroende av varandra för sin funktion. Med dubbla pumpar i samma system är det dock fråga om sammansatt maskin.

En "delvis fullbordad maskin", som kan utgöras t ex av en fläkt utan motor eller en kylkom­pressor utan kondensorsystem, får säljas utan att vara CE-märkt, men ska följas av en "Försäk­ran för inbyggnad", från leverantören. En sådan maskin, kompletterad med det som saknades, måste CE-märkas innan den får tas i drift. Det är den som gör den komplett som ansvarar för CE-märkningen.

Maskinen definieras som sagt av de delar som har gemensamt syfte och styrs som en enhet. En ventilationsentreprenad med fyra fläktsystem för olika delar av en byggnad ska därför utmynna

i CE-märkning av fyra sammansatta maskiner. Att CE-märka hela fläktrum och liknande är inte relevant.

Vem får CE-märka en maskininstallation?

Vem som helst som har kompetens att konstruera eller bygga en sammansatt maskin ska anses behörig att CE-märka den. En fackman förutsätts känna till vilka regler som gäller inom hans område.

För att CE-märka en maskin för någon annans räkning (t ex en konsult åt sin beställare eller en UE till sin TE) förutsätts en fullmakt från denne.

När ska en maskininstallation vara CE-märkt?

En maskin får inte tas i drift och inte användas om den inte är CE-märkt. CE-märkning är en process som innebär en upprepad riskbedömning med åtföljande riskeliminering, under projek­tering, utförande och driftsättning.

En projektering av t ex ett ventilationssystem förutsätter att arbetsmiljöaspekterna beaktas och verifieras.

En totalentreprenad riskerar att inte godkännas om CE-märkning av ingående sammansatta ma­skiner inte är gjord.

Hur ska CE-märkning redovisas?

Maskinen ska ha en tillverkningsskylt som anger dess tillverkare, en identifikation samt till- verkningsåret. På eller vid denna skylt ska symbolen finnas.

Varje maskin ska följas av en "Försäkran om överensstämmelse" som är ett formellt, under­ tecknat dokument som anger vem som ansvarar för att aktuella säkerhetskrav är uppfyllda. Någ­ ra reservationer eller begränsningar i detta ansvar är sällan tillåtet. De riskmoment som påträffas vid riskbedömning måste vara avklarade innan försäkran kan undertecknas.

I de fall riskbedömningen ligger i ett konsult- eller entreprenöravtal som hänvisar till AMA ska också riskbedömningen redovisas för beställaren, som ett egenkontrolldokument.

Vad gäller för elektriska utrustningar?

Elektriska komponenter och utrustningar som är avsedda för en spänning över 50V ska vara

CE-märkta för att få säljas. Även produkter för lägre spänning ska vara CE-märkta, men då bara med syfte att verifiera dess EMC-egenskaper.

En kopplingsutrustning (sammankopplade elektriska komponenter i en kapsling, ett apparatskåp e d) som helt eller delvis byggs på plats av entreprenören ska CE-märkas av denne innan den får tas i drift. En försäkran om överensstämmelse ska upprättas, men den behöver inte delges. CE­ märkningen av en utrustning ska utgöra en garanti att alla komponenter däri är CE-märkta, och att de monterats på det sätt som komponenttillverkarna anvisat beträffande EMC-egenskaperna. Ett CE-märke ska appliceras på utrustningen, och ange namn och adress på tillverkaren (entreprenören) och symbolen

Elsäkerheten dokumenteras på annat sätt, genom kontroll utförd enligt tillämpliga standarder, avseende hela den installation där utrustningen ingår.

Vad gäller för trycksatta anordningar?

CE-märkning av tryckbärande anordningar på byggplatsen är i allmänhet aktuellt i två sällsynta fall. En rörledning som är avsedd för vatten eller ånga med högre temperatur än 111°C och har dimension DN 65 eller större ska CE-märkas, likaså de flesta rörledningar med giftigt eller brandfarligt innehåll samt grövre gasledningar.

Ett tryckbärande aggregat, t ex en hetvattencentral eller en större kylcentral med giftigt eller brännbart köldmedium i platsbyggt montage, ska också CE-märkas.

CE-märkning i dessa fall är komplicerad, och bör därför ske i samråd med ett ackrediterat kon­trollorgan.